I lördags tog vi en kvällstur i solnedgången och fick för oss att vi skulle rida här i Pinamar. Jag har suttit själv på en hästrygg max 5 gånger i mitt liv och vet knappt hur man gör och killen kan galoppera i sömnen upp och ner om han skulle vilja haha. Så för mig var detta skräckblandad förtjusning kan jag lova. Tycker hästar är helt fantastiska men de är ju så sjukt stora och jag är så sjukt rädd för att bli avkastad.

Jag fick dock en ganska trött häst, Susanita, så det gick ganska bra ändå haha eller så kan det vara så att jag var sjukt okapabel till att få hästen att gå/springa snabbare. Äsch då, man kan inte vara bra på allt! Jag ska däremot ta revanch när vi åker till Uruguay nästa vecka då får jag rida igen!

All respekt till er som kan rida! Puss på er haha.