Tagg

Min Frans

Browsing
INLÄGGET INNEHÅLLER REKLAM GENOM ANNONSLÄNKAR TILL MEDS, JOLLYROOM, AMAZON & ÅHLÉNS
INLÄGGET INNEHÅLLER REKLAM GENOM ANNONSLÄNKAR TILL MEDS, JOLLYROOM, AMAZON & ÅHLÉNS

6 månader! Vart tar tiden vägen? De här månaderna har gått i raketfart och det är först nu som jag har börjat förstå att den där bebis-fasen snart är över. Tur att tiden fylls med nya fina minnen så att tankarna över det kommer i skymundan. De senaste veckorna har det hänt så mycket och vi har investerat i en hel del smarta grejer. Det här är vad som skett sedan sist …

Utveckling

Det slog mig att det känns lite sorgligt att bebistiden snart är över. Den här tiden kommer liksom aldrig komma tillbaka igen. Han är ju såklart fortfarande pytteliten men i takt med att han blivit så medveten och lär sig mer och mer så glöms den första tiden bort lite grann. De senaste veckorna har det hänt massor. Från att endast ha kunnat vrida sig över på mage från ett håll har han inte bara lärt sig hur han tar sig tillbaka till rygg utan nu har han börjat utforska balansen på alla fyra och ålar runt över hela golvet – mest bakåt i början. Den senaste veckan har han däremot knäckt koden i hur han tar sig framåt och den gungande positionen på alla fyra har börjat bytas ut mot små knähopp framåt. Det är bara en tidsfråga innan den här lilla mannen börjar krypa!

Kommunikationen blir tydligare och tydligare vilket gör honom lättare att förstå sig på. 🙂 Han känns så mycket mer “med” nu än innan och har tom lärt sig vinka (mamman är stolt haha). Det är så kul att se att han börjat ta kontakt och bli lite mer medveten kring andra barn också. Vi är en grupp föräldrar som träffas från öppna förskolan sen start. Så kul att se dom växa tillsammans!

Tänder

I slutet av maj började vi också ana hans första tand! Längst fram i underkäken tittade den upp och kort där efter tittade en andra tand upp. Vi har gjort oss redo för en gnällig period men hittills har vi inte hört ett pip från honom. Det kommer säkert men hittills har vi varit förskonade.

Mat – slutet på amningen

Fram tills nu har vi helammat här hemma men sedan två veckor tillbaka har vi fått pausa amningen av lite olika anledningar. Istället har jag fått pumpa ut bröstmjölk som vi gett på flaska och sedan har vi successivt gått över till ersättning. Frans verkar faktiskt inte bry sig om förändringen särskilt mycket så övergången har gått mycket smidigare än vad jag trodde att den skulle göra. Att pumpa ut bröstmjölk har inte heller varit några problem. Tidigare, när jag pumpat ut mjölk vid enstaka tillfällen, så har jag använt en manuell bröstpump från Mam (länk Meds) men nu när det blivit oftare så skaffade jag mig en smidigare bröstpump från Philips Avent (länk bonti). Den har varit lättare att ta med och ha i väskan eftersom den är lite mindre! Sen har den en bättre utformad pump som nästan masserar ut mjölken vid pumpning. Den känns mer behaglig och har passat mig bättre nu när jag pumpat så mycket.

Flaskorna vi använder är också från Philips Avent. Det har varit  är skönt att använda samma eftersom de är kompatibla med pumpen och Frans började använda den lilla flaskan tidigt och har gillat den. Sen har de specifika flasknappar med olika flöden som är anpassade efter barnets ålder. De har ett jättebra startkit (länk Meds) som vi har använt och det innehåller både stlk 1 och 2. Frans har använt storlek 2 ganska länge men vid 6 månaders ålder rekommenderades storlek 4 för att få ett snabbare flöde. Jag köpt hem den (hoppade över stlk3) i samband med att jag ändå skulle beställde flaskställ (länk Amazon) och doseringsburk (länk Meds) . Det var inte poppis så antar att han fortfarande är för liten för att uppskatta den. Vi fortsätter med 2:an.

I övrigt så har intresset för mat ökat markant! Vi testar oss fram bland olika maträtter och Frans har börjat få större och större smakportioner vid lunch (i kombination med ersättning). Vi försöker vänja hans mage långsamt och hittills har vi klarat oss utan några större magknip. Han äter även gröt morgon och kväll – en mysig rutin som han verkar älska.

Sömn och smarta prylar

I takt med att det blivit lättare att kontrollera hur mycket Frans får i sig så har han också börjat sova bättre! Vi har gått från 3-4 amningar per natt till 1-2 matningar med flaska och nu får han inte heller panik över att han rullar över till mage i sömnen eftersom han numera kan vända sig tillbaka själv. Nu sover han flera timmar i streck vilket känns jättelyxigt så hoppas att det håller i sig. Målet är att snart vänja av honom från att äta på natten men vi känner ingen stress över det.

Frans nappar ungefär 3 gånger på dagen just nu men han vaknar lätt och är inget jättefan av att somna i vagn (!). Det har lett till att vi äntligen investerat i en Sleepytroll (Jollyroom), en så kallad baby rocker som automatiskt gungar vagnen åt dig. Vi har velat fram och tillbaka om vi skulle köpa den eller inte. Delvis för att vi inte riktigt visste om vi skulle ha behov av den men till slut bestämde vi oss för att köpa en och hittade en begagnad på blocket. Nu i efterhand kan jag säga att den varit värd varenda krona eftersom Frans sovit längre nappar tack vare den. I Juni har vi också börjat använda en baby monitor men den vill jag testa lite längre innan jag skriver mer om den. 😉

 

Nu väntar en period fylld med spännande saker. I Juli går tex flyttlasset till en ny lägenhet i Liljeholmen 🙂 Men innan dess ska vi få njuta av Frans första sommar tillsammans. Vi hörs igen vid nästa uppdatering! /Lina

Läs också:
5 Månader med Frans
Smarta formar till Smakportioner
6 produkter varje småbarnsmamma behöver i sin sminkväska
4 Månader med Frans
Ett av de smartaste baby hacksen!
Slutet på bebisbubblan
6 tips inför första tiden med bebis

 

INLÄGGET INNEHÅLLER REKLAM GENOM ANNONSLÄNKAR IKEA & ÅHLENS.
INLÄGGET INNEHÅLLER REKLAM GENOM ANNONSLÄNKAR IKEA & ÅHLENS.

Nu händer det grejer! Om jag någon gång tyckt att tiden gått fort så är det nu. Idag blir Frans 5 månader och de senaste veckorna har nog varit den mest händelserika perioden hittills, både när det kommer till utveckling men också för oss generellt i familjen. Här kommer höjdpunkterna från de senaste veckorna.

Frans 5 månaderUtveckling

Nu märker vi stor skillnad på hur Frans rör sig och hur han kommunicerar med oss. Redan vid 4 månader började han rulla över till mage och visa tecken på att babygymmet var passé. Det var liksom inte så spännande att ligga på rygg längre och han visade tydligt att det inte heller var så lyckat att försöka åla runt på det mjuka babygymstyget. Vi beställde hem en lekmatta från Ikea och vips så blev livet bättre! Än så länge snurrar han bara runt från rygg till mage (åt ett håll) så han blir oftast liggandes på mage en längre stund. Han älskar det och när jag märker att han blir trött rullar jag över han så att han får vila. Han har inte riktigt kommit på hur han ska ta sig från mage till rygg än. Det har bara skett någon enstaka gång.

Sittdel och matstol

I takt med att han blivit starkare i mage och rygg så har vi också fått börja med både matstol och sittdel i vagnen. Liggdelen gick inte längre för han var alldeles för nyfiken på vad som hände utanför vagnen. Man såg verkligen hur han kämpade med att komma upp eller så försökte han mest snurra runt till mage hela tiden. När vi väl börjat med sittdelen insåg vi direkt fördelen med att låta han sitta och äta i matstol. Än så länge kör vi på en hedlig barnstol men vi börjar snegla lite åt en Tripp trapp från Stokke. De är så jäkla dyra bara!

Nätterna

Nätterna har varit en liten utmaning den här månaden eftersom han vänder sig till mage i sömnen. När han väl kommer runt får han panik för att han inte vet hur han kom dit eller hur han ska ta sig tillbaka. Ibland har han däremot kunnat fortsätta sova på mage efter att ha fått lite “gupp på rumpan”. Annars är vi varit gaaanska harmoniska på natten. Frans vaknar visserligen fortfarande var tredje timme och vill ha mat men än så länge funkar det för oss (tycker det är ganska så mysigt) men det kommer nog successivt förändras den kommande månad i takt med att vi ger honom lite vanlig mat. Det hade ju varit riktigt skönt att få sova en hel natt igen! 🙂

Nu har vi börjat med smakportioner!

Maten

Jag helammar fortfarande, dag som natt, men Frans intresse för vanlig mat har blivit så tydligt! Han har tex blivit mer ofokuserad när vi ammar och när vi äter stannar hela hans värld och han tittar intensivt på när vi äter varje tugga. Därför har vi sedan 4 månaders ålder börjat med både smaksensationer och lite mindre smakportioner (läs mer här). Dessutom har vi börjat ge honom några få teskedar gröt varje morgon och kväll för att försöka mätta honom lite mer inför natten. Det ska bli spännande att se om det blir någon skillnad. Generellt är han väldigt glad i mat och hittills har han inte spottat ut något en endaste gång. Våran Mat-Frasse:)


Familjen överlag

Känns faktiskt bäst hittills. Nu har vi kommit iväg på ganska mycket aktiviteter och Frans älskar att följa med. Eftersom jag ammar så har ju Frans varit väldigt beroende av mig men nu har vi också kunnat lösa en hel del egentid för mig genom att pumpa ut mjölk och ge lite ersättning. Jag märker att jag får så otroligt mycket energi av det. Livet som mamma är fantastiskt på många sätt men jag älskar också den jag är när jag får jobba och göra saker själv. Dessutom får min sambo lite ensamtid med Frans vilket känns underbart!

Kroppen efter förlossningen

När det kommer till min kropp efter kejsarsnittet så måste jag säga att jag känner mig starkare och starkare för varje dag. Jag försöker att träna lite inre magmuskler hemma men jag har inte kommit iväg till gymmet än. Det får gå långsamt tänker jag. Däremot tänker jag knappt på att jag gjort snitt längre, trots att jag såklart kan känna av små begränsningar fortfarande. Går jag för långt blir jag tex supertrött i bäckenet.

En lite mindre rolig sak dock är att jag börjat tappa SÅ mycket hår (läs mer här). Det är ju en ganska så naturlig process som ter sig olika för alla mammor men för mig har det varit ganska så drastiskt. Jag har på riktigt tappat runt 40% av mitt hår vilket varit ganska så jobbigt. Det är tur jag fortfarande har små långa tussar kvar på överhåret så att jag kan “kamma över” flikarna, haha. Jag kommer skriva ett separat inlägg om det också!

Nu väntar ett par spännande veckor framför oss eftersom vi gör oss redo för semester och flytt i slutet av Juli. Hoppas ni vill läsa mer om det längre fram 🙂 Ta hand om er! Stor kram Lina

Så kom den där magiska dagen då han kom. Vår Frans, en punktlig pojke, som bestämde sig för att komma prick på den beräknade födelsedagen. Och vilken upplevelse det blev. Så omtumlande och obeskrivligt på en och samma gång då inget blev som vi trott. Det här är delar från min förlossningsberättelse.

Det mest otroliga – vilken upplevelse!

Lördagen den 18 December hade vi förberett allt det där sista hemma. Granen stod på plats, skinkan var griljerad och jag gick mest runt och stånkade över att tiden gick så långsamt. Jag hade ju känt på mig att han skulle komma tidigare men jag hade verkligen ingen känning alls av att han var på väg. Suck! När vi skulle gå och lägga oss blev jag ändå lite fundersam eftersom jag började få en molande känsla i magen.

Mycket riktigt. Runt kl 5 på söndagsmorgonen (precis när det slog om till fullmåne) var det dags för ett toalettbesök och i samband med det gick slemproppen. Jag blev verkligen superglad och utbrast YES!! rakt ut i natten. Som vi längtat!

Klockan 6 gick jag upp, efter att ha legat pirrig och otålig i sängen en timme. Då började vattnet sippra ut. Jag vågade däremot inte lita på att det verkligen var vattnet eftersom vi en vecka tidigare varit uppe för en kontroll av just detta. Den gången var det falskt alarm.

Vid vattenavgång ska man dock alltid kontakta förlossningen så vi ringde till BB Stockholm som vi valt och dom sa direkt att vi skulle komma in på en kontroll till. Så vid 07.30 tog vi alla saker och åkte in. Jag hann kliva ett steg in i receptionen och så gick vattnet på riktigt framför undersköterskan!

Påväg till BB Sthlm med aktiva värkar. Klockade värkarna i min graviditetsapp Preglife 

Eftersom värkarna inte riktigt satt igång ville dom att vi skulle åka hem igen för att vila och ringa tillbaka när värkarna satt igång. Skulle det inte sätta igång inom ett dygn skulle vi komma tillbaka för igångsättning. Vi hann inte mer än komma hem så satte värkarna igång och jag började klocka dom för att ha koll på hur intensiva dom var. De kändes som en kraftig mensvärk som varade i ungefär 1 minut och därefter var det regelbundet ca 2-4 minuter mellan varje värk. Det gick fort! Vi fick en tid för inskrivning kl 12.00 och den här gången skulle vi förhoppningsvis inte bli hemskickade utan ett barn.

Förlossningsrummen på BB StockholmFörlossningsrummen på BB Stockholm är något alldeles extra.

BB Stockholm, som var vårt första val, ligger i samma byggnad som Danderydsförlossning men som en separat mottagning. De är väldigt omtalade både för sin personal och för sina icke sterila förlossningsrum. De upplevs nämligen lite mer som hotellrum, inredda med soffa, lounge-hörna och badkar. Allt för att det ska kännas extra hemtrevligt och tryggt att föda barn. Det kändes så skönt när vi väl var på plats för nu hade värkarna börjat bli mer påtagliga och efter en första kontroll kunde man konstatera att jag var öppen 4,5 cm.

Hittills hade jag inte tagit någon smärtlindring, inte ens alvedon, så det första jag fick som förslag av barnmorskan var att jag skulle hoppa ner i ett varmt bad. Det var något jag skrivit i mitt förlossningsbrev att jag gärna ville bada och det var verkligen underbart. I övrigt hade jag inte skrivit så mycket direktiv i brevet. Beskrev en del rädslor jag hade, att jag litade på personalens förmåga att guida oss och att jag var öppen för all typ av smärtlindring (förutom sterila kvaddlar vilket jag tyckte verkade läskigt). Efter en timme i vattnet började värkarna bli ännu mer intensiva och då började jag med lustgas. Halleluja, vilken dröm det var!! Den såg till att jag klarade mig någon timme till men efter det började värkarna kännas svårare att hantera så vi bestämde att det var dags att kliva upp från badet och börja förbereda mig inför nästa smärtlindring.

De följande timmarna är rätt så diffusa. Värkarna gick in i varandra och någonstans i periferin kom det in en narkosläkare och satte epidural (ryggbedövning) och jisses vilken skillnad det blev på värkarna till en början. Värkarna blev inte lika påtagliga, fast vi kunde följa när dom kom på skärmarna, och jag kunde vila lite och få i mig frukt. Öppnandet stannade dock av något efter det, något som är rätt vanligt när man tar epidural. Så därefter jobbade vi med olika ställningar, värkstimulerande och annat för att det skulle gå lite snabbare igen.

Endast 5% av alla barn som föds kommer på den aktuella BF dagen! 

Runt 20 tiden var jag öppen 6,5 cm och i samband med det började värkarna komma tillbaka kraftigare trots 2-3 påfyllningar av epidural samt regelbunden lustgas. Ingenting lindrade nu. Det värkte i ryggen, höfterna och magen. Jag hade så ont och yrade bara aj, aj, aj, aj.  Barnmorskan gick fram till mig: Lina, jag vet att du skrivit att du inte vill ha kvaddlar men jag VET att det är något som skulle vara effektivt på dig. Lita på mig! Jag hade ett sånt förtroende för henne efter alla timmar ihop så jag sa bara: Ok, vi kör!

Jag säger så här. Kvaddlar, fy fan vad ont det gjorde! Usch, det var typ det värsta under hela förlossningen men jag hade garanterat gjort det igen för effekten av den blev precis som barnmorskan lovat. NU kände jag verkligen smärtlindring!

Klockan 22 var det dags för skiftbyte och ett nytt team med nya barnmorskor samt en nästan färdigutbildad barnmorskestudent (rekommenderas varmt!) kom in för att ta hand om oss. All personal var så trevlig och fick mig verkligen att känna mig så omhändertagen vid bytet och jag kände mig lugn och trygg hela tiden. Sedan slog klockan midnatt och vi gick in på BF dagen, nu 10 cm öppen. Jag var så upprymd för att äntligen få börja med krystningsfasen men när jag väl började krysta hände ingenting! Vi kämpade i 2h men bebisen rörde sig inte en mm.

Det finaste av alla möten!

Mina krafter började ta slut och mitt i allt fick jag feber också. Det upptäcktes att barnet hade bajsade i fostervattnet också vilket är ganska vanligt men som kräver lite extra koll på bebisen. Dessutom upptäckte man att han låg vidöppet, han tittade alltså framåt/uppåt mot min mage istället för bakåt/mot rumpan vilket försvårade läget ytterligare. Jag märkte på teamet att det blev allt mer allvarliga i diskussionerna i vad som skulle göras och det började pratas om sugklocka eller kejsarsnitt. En läkare kallades in och efter att hon kontrollerat mig sa hon bara: Ingen tvekan, kejsarsnitt! Här bröt jag ihop totalt för jag ville så gärna föda vaginalt.

20 minuter senare rullades vi ner för operation! Jag grät hela vägen ner genom de olika korridorerna och min sambo höll krampaktigt min hand och försökte trösta mig med att allt snart var över och att vi snart var i mål. Härifrån gick allt så fort. Jag minns bara små fragment av allt, trots att jag var vaken under hela ingreppet men jag minns att de bedövade mig från bröstet och nedåt, satte upp ett skynke framför ansiktet på mig och att min enda tanke var att måtte han komma ut nu.

02.56 hörde vi barnskriket. Då släppte 10 månader av spänningar och längtan. Han är ute, det är klart! Han var på riktigt där inne i magen. De höll upp honom snabbt på håll och bad min sambo följa med ut för att klippa navelsträngen och göra ett par kontroller sen kom de tillbaka för att ge oss det där magiska ögonblicket då vi fick mötas på riktigt och snufsa på varandra. Vilken gråtfest det var … Kommer aldrig glömma det ögonblicket!

Den berömda frukostbrickan efter förlossningen var lika god som jag föreställt mig.

Direkt efter operationen blev jag sedan transporterad till uppvak för att vänta på att all min smärtlindring skulle gå ur kroppen. Jag försökte utnyttja den tiden till att sova men det var svårt då jag mest låg och funderade på att min stackars sambo lämnades själv tillsammans med vår pojk. Efter 3,5 timme rullades jag äntligen upp till vårt tilldelade rum på eftervården och när jag väl såg mina killar, väntandes tillsammans, kunde jag äntligen få andas ut på riktigt! Straxt efter det gick solen upp över Danderyd och den berömda frukostbrickan med mackor och alkoholfritt bubbel rullades in. Vilken upplevelse att få vara med om!